Idag ska jag ge mig iväg på en liten tripp med tåget. Det blir faktiskt tåget hela vägen, bara ett byte i Herrljunga, men väntetiden är kort, så det blir perfekt.
Jag har ju bil, visst, men det är avkopplande att luta sig bekvämt tillbaka i tåget, läsa i en bok, sticka lite, kolla på folk, inga bekymmer.
När jag kommit fram, ska vi göra något roligt. Hela sonens familj, - vi ska gå på teater. Det var inte igår för min del, minsann. Vi ska se "Spöket på Canterville", familjeföreställning, så bu, vad vi ska bli skrämda!
Gårdagen, ja. Styrketräning på Korpen med panchisarna. Jättekul. Först uppvärmning, sen träningsmaskinerna.
Men, som alltid, iakttar jag folk som uppför sig något annorlunda. Jaja, är väl kanske inget fel i det, men den ena roddmaskinen är tydligen upptagen för jämnan av folk som sätter rekord. Just då, när vi var där, så satt en karl där och svettades och drog i tamparna. Stönade högt och ljudligt, han var riktigt i en annan dimension. Jag blev så full i skratt, så jag höll på att krampa magmusklerna. Helt plötsligt flåsade han och kom som i extas. Harreminje! Han höll säkert på en timme, kanske inte fullt, men... jag frågade honom sen hur långt han kört och han svarade 10.000 meter. Det är en mil, det.
Efter avslappning, dusch och påklädning, var det så dags för pensionärsfikat. Käckt. Där har jag funnit en ny aktivitet igen. Min agenda börjar bli full och timmarna kortare.
Och på TV:n igår kväll såg jag "Bonde söker fru" och fick se vem som fick stanna kvar på gården av alla fyra böndernas val. När jag såg kamelbonden och dom vackra vyerna över Öland, trillade en tår nerför min kind. Det var ju Sigges och mitt älskade Öland, det var där vår kärlek spirade för så många år sen och det var där som vi gifte oss sommaren 2011. Livet går vidare......
Jag tar en micro bloggpaus medan jag är borta, fast i morgon serveras ett förinställt inlägg, det är också om en iakttagelse. Inget ont om någon, jag bara ler stort och ett gott skratt förlänger livet, juuuu!
Dessa blommor är till min yngsta älskade dotter, som idag firar 20 år av sitt nya liv, hon fick en ny chans denna dag 1992 och mår bra.
Kärlek till alla mina älskade barn som gick igenom svåra prövningar i samband med operationen.
Kram Mamma