tisdag, juni 28, 2011

Gladpack

Kom på en sak, när jag slet och rev i det tunna förpackningsmaterialet, som är en självhäftande plastfolie.
Det ska alltid trassla in sig och gå sönder.
Ja, jag vet att det finns särskilda hållare till detta...
Så gick tankarna vidare..... 
Vad gjorde man förr när inte Gladpack fanns? Gladpack är f.ö. bara varumärket.
Vad gjorde man när inte ens plastpåsarna fanns?
Jag tror att man undvek att spara maten, för den gick helt enkelt åt. Eller så hade man någon glasburk att lägga resterna i.
Tänk, så bortskämda vi är med plastfolie!Kan ju användas till fler saker än mat. 
Bl.a. inom läkemedelsindustrin.
Och som plastfilm över kompress på operationsärr.


Visste du att Gladpack också är namnet på en TV-serie och en revy?


Ja, snart får "Syster Yster" trampa iväg till Min Själs Livs Älskade. Min Tappre Soldat.


Men först blir det te´klippt, det är te´sagt! 

20 kommentarer:

  1. Den "glada" plastfolien har jag trasslat till många gånger. Och, det är märkligt, ju mer bråttom man har, ju mer trasslar den till sig. Lycka till hos frissan, för det var väl dit du skulle? Krama pusselbit, din tappre man, ifrån mig. Varma kramar till dig också

    SvaraRadera
  2. Visst är vi bortskämda med mycket. Förr behövde man inte gym, då jobbade man sig trött och då fanns det inte heller fritidsproblem :)
    Maten fick man nog lägga in i olika burkar och salta fisk osv.

    Nu är jag lite nyfiken... du behöver inte svara om du inte vill.
    Men vad har hänt med din pusselbit?

    Hoppas att du får en bra och fin dag!
    Kramisar

    SvaraRadera
  3. Optimist!
    Tack, jo jag ska till frissan och snygga till mig, så att inte Pusselbit känner igen mig *ler*.
    Det minner mig om när min stora tös var 3 år, så hade jag varit hos frissan och permanentat mig till den då populära Afrofrisyren. När jag kom hem, sa tösen bara "Annan mamma!" Där ser man... jag kanske blir annan Gedda. Kram!

    SvaraRadera
  4. Marit!
    Nu ska jag ut och cykla, det har jag sagt i en timme nu, men det verkar som om jag blir kvar vid datan, hihi...... jag har varit inne på din blogg nu. Kram!

    SvaraRadera
  5. Hälsa soldaten från mig! Gladpack, det kallar en kompis till mig Happy Meal på McDonald's för. ☺ Stor kram!

    SvaraRadera
  6. Ja, vad gjorde man? Här trasslar den alltid också så jag morrrar en del. Hoppas soldaten snart är på hemmafronten igen.

    Kram

    SvaraRadera
  7. Piedra!
    Tack, jag har många hälsningar nu, roligt.
    Gladpack kan tydligen vara lite av varje... Kram!

    SvaraRadera
  8. Znogge!
    Ja, och nu har jag varit på fotosafari i småbåtshamnen och ett underbart väder är det.
    Hemmafronten väntar, ja! Kram.

    SvaraRadera
  9. Har hört att "skojfriska" personer lägger dylikt på ringen på toastolen och om man inte märker detta så lär förvåningen bli stor! Undrar hur många "pomille" som behövs föär att nte märka?

    SvaraRadera
  10. Hej Gerd!
    Läste någonstans att vi får be för och med varandra....
    Det tar vi fasta på!
    Det lönar sej att gå till Far med bekymren..
    Han hör oss när vi ber och bördan,svårigheterna blir lättare att bära..
    Hoppas att du blir fin i håret också nu!
    Kram till pusselbitarna. :)

    SvaraRadera
  11. Bra funderingar :) vi använder mycket som inte fanns förr..lite gammaldags är jag för jag har ingen microugn.
    Kram

    SvaraRadera
  12. Kurt "Fido"!
    Abbans, det är inte okej att göra så!
    Jag har inte hört talas om detta usla skämt, ajaj.
    Jag tror man kan gå på det i hastigheten utan ´prit. Hahaha!

    SvaraRadera
  13. Mamsi!
    Vad du är gullig!
    Jotack, läkedom behövs och det ber vi för!
    Jag blev avklippt och fin, jag är jättenöjd, så skönt så skönt.......
    Kram!

    SvaraRadera
  14. Bling!
    Vet du vad? Vi HAR en micro och det är nummer två i ordningen, men vi micrar nästan aldrig. Färskar upp bröd och så bara.
    Kram!

    SvaraRadera
  15. Visst har man blivit en aning bortskämd... Se bara detta med dator och internet. Det fanns inte på min tid som barn/tonåring i någon större utsträckning. Man klarade sig galant ändå utan datorer och internet när man växte upp. Idag om nätet inte fungerar eller att man blir utan dator så blir det nästan en katastrof.

    Godnattkram!

    SvaraRadera
  16. Hej fina rara Nurse Rached ☺

    Jag har så svårt för denna gladpack, den trasslar till sig mer för mig än för andra, fniss.... Godnatt och sov gott. Kram ♥

    SvaraRadera
  17. Simona!
    Lika lite som det är svårt att klara sig utan plastfolie och plastpåsar idag, så tar du upp en ännu större grej, och det är dator och internet! Ja, vi skulle kunna skriva till mobiltelefon också!
    Man klarar sig utan detta, fast för den som vant sig, är det mästan katastrof utan.
    Vanans makt! Morgonkram!

    SvaraRadera
  18. Kaisa!
    Ja, det är bara att äta rent på faten, så slipper man den saken.
    Godmorgon kram!

    SvaraRadera
  19. Smörgåspapper, väcker det några minnen? Det där halvgenomskinliga, fettåliga papperet, som såldes i insvepta buntar man kunde hänga på väggen och dra ner ett ark av vid behov. En uppochnervänd assiett eller tallrik över dito med matrester funkade också. Till de små kylskåpen fanns satser med fyrkantiga glasaskar med lösa lock att köpa. Sedan kom plasten...

    SvaraRadera
  20. Blandade karameller!
    Jojomen, smörgåspapper har jag haft mycket i mina dagar, bra som mellanlägg på fikamackorna. Jag har letat och letat, dom finns inte att uppbringa längre, just dom där små!?
    Mamma och pappa hade ett litet kylskåp - då på den tiden när jag var liten - men jag kommer inte ihåg några glasaskar. Vilka nostalgiklipp, oh oh!

    SvaraRadera